niggazistha

För det var bara vissa som skulle få jobba med gratis saker utdelning, ibland. Jag fick stålsätta mig för att gå på den där jävla intervjun i morse. Så kom jag till en reception, på Kärleksgatan, som var inrett i olika gråa och begi nyanser. De hade en sådär "over sized" klocka som man monterar direkt på väggen, plast orkider och sement hjärtan som låg lite här och var. Då och då passerade solariebruna, seglarstils klädda gubbar som körde runt med receptionspersonalen. Väl inne fick jag veta att varken percings eller mohikan frisyer var välkommna och att denna intervjun var lite av en kontroll för att se om vi var propra nog.